Analfabeter har oftast gott minne, av nödvändighet.

Med skriften och boktryckarkonsten behövde vi inte längre komma ihåg allt. Det gick att söka upp. Kunskapen växte också.

Med internet tar vi ännu ett steg samtidigt som kunskapen blir allt mer omfångsrik. Nu blir kunskapen om att göra relevanta och källkritiska sökningar alltmer betydande.

Med det sagt, så krävs det ändå en viss förkunskap och ett utvecklat kritiskt tänkande för att kunna skilja agnarna från vetet och göra relevanta sökningar. Ju mer kunskap vi har desto bättre sökningar med andra ord. Det här gäller ännu mer vid AI-genererade svar på en prompt då vi (ännu) inte kan förlita oss på svaren som kan vara både ofullständiga och felaktiga, till och med helt uppåt väggarna ibland.

Hermenutikens betydelse

Det är naturligtvis alltid bra med faktakunskaper, i synnerhet då vi lever i en tid där åsikter och tyckonomier råder, men faktakunskaper i sig (årtal, kungalängder mm) är inte nog. Man måste också förstå ett fenomen, en händelse och så vidare i den kontext det förekommer i, exempelvis det samhälle och den tid som en viss text skrevs i. Vi ser allt som oftast hur fakta och händelser tolkas utifrån samtidens olika perspektiv och diskurser. Ideologi, religion, sociala och kulturella narrativ färgar kunskapen, och förvränger den många gånger. 

Man behöver med andra ord en viss bildning för att kunna tillgodogöra sig kunskapen, något vi ofta glömmer, i synnerhet i dessa tider där bildning och humaniora anses som ”flum” och alla ska utbildas till ett specifikt yrke, gärna ingenjörer som behövs för ett konkurrenskraftigt Sverige. Men det är skillnad på bildning och utbildning. Man kan vara utbildad utan att ha en grundläggande bildning, men inte bildad utan grundläggande kunskaper.